Blogg juni 4, 2015
Jag lyckades ju fånga Diggiloomästaren själv (Lasse Holm alltså) för en kort intervju om härliga Diggiloo-minnen, förväntningar på sommaren och hur det egentligen är att jobba med den här stora cirkusen som kallas Diggiloo.
Vad har du för roll i Diggiloo nu för tiden?
– Den officiella titeln är exekutiv producent vilket innebär att jag är snäppet under producenten. Som en vice VD ungefär. Jag har ett allmänt ansvar för att allt fungerar. Jag har ju varit lagkapten i tio år och stått på scen själv och jobbat mycket med artisterna bakom scenen så jag har fortfarande som ett litet inbyggt ”mission” att motivera artisterna och prata med dem. Berömma dem, säga att det där var kanske inte så bra så det där måste vi titta närmare på. Så jag är med från a till ö kan man säga, i hela produktionsprocessen. Jag är med och tittar på kläder och har synpunkter på det och tycker och tänker lite om allt och så diskuterar vi sedan tillsammans i de kreativa processerna. Sen är det såklart mycket musik, det är ju det jag kan så jag är väldigt mån om att lyssna på arren och lyssna igenom all musik för att se var man behöver ändra lite och skriva om.
Vad tycker du är det bästa med Diggiloo?
– Det bästa med Diggiloo är den fantastiska glädjen som uppstår när vi går i produktion. Det är en sådan otrolig familjekänsla och det riktigt lyser om alla och man ser att alla älskar varandra och blir mer och mer tighta ju mer tiden går. Det är en stor glädje och att sedan kunna förmedla den glädjen när man står på scen ger en dubbel glädje. Och sen att den sträcker sig över tre generationer, det finns någonting för barnen också. Så jag brukar säga såhär; tre generationer kan gå på Diggiloo och alla har en behållning.
Vilket är ditt starkaste Diggiloo-minne?
– Det finns så många minnen, många humoristiska och galna upptåg men det starkaste minnet måste nog vara när jag var på scen och presenterade Lill-Babs, som ju faktiskt funnits med mig nästan hela mitt liv, och hon kom in på scenen och skulle sjunga en låt som handlar om hennes liv där vi skrivit texten tillsammans. Och när hon kom in på slutet av låten så ställde sig alla upp och Barbro började gråta och det var bara så otroligt känslosamt, mäktigt och…ja, men det kändes stort bara!
Vad är det konstigaste du varit med om då?
– Det är ju mycket konstigt också men vad kan man säga…det är massor med practical jokes och hyss och sånt där hela tiden. En gång skulle jag gå in och spela en ballad med Elisabeth Andreassen i Båstad och då skulle jag börja med att spela en känslosam introduktion. Men då hade bandet haft fest kvällen innan och någon hade gått upp och ändrat flygeln till någon sådan där fabriksinställning så när jag började spela så kom det världens funk-låt istället! Det var hemskt och konstigt och kändes väldigt tråkigt då men nu i efterhand skrattar jag bara åt det.
Hur är det att jobba med Diggiloo?
– Det är bara glädje. Jag måste säga det att det är ganska lite sömn och ibland blir man sliten såklart. Jag försöker springa iväg och ta en powernap när jag kan, bara 15 minuter för att få lite ny energi för jag är ju en gammal man i det här gänget och har varit med så länge. Men det ger mig mycket energi att jobba med unga människor och jag känner att när man pratar om projekten och musiken så blir man ålderslös, ålder spelar ingen roll längre. Jag och Patrik Krall är ju jämnåriga, fast jag egentligen är 28 år äldre. Det är ett privilegium att jobba med Diggiloo helt enkelt.
Vad kan vi förvänta oss av sommaren?
– Såhär långt är vi väldigt nöjda, jag och Torgny som är musikansvariga. Och det är spännande för vi har en ny regissör, nytt band och en hel del nya artister som i alla fall inte jag jobbat med tidigare och såhär långt är det bara flaggan i topp. Det känns oerhört inspirerande och jag tror det blir en fantastisk sommar!
Och vet du vad Lasse? Det tror jag med!
