Blogg juli 21, 2015
I torsdags fick jag prova på jobbet som kameraman, något jag från början inte riktigt var beredd på. Visst, jag har filmat lite tidigare men aldrig ”på riktigt”. Så nervositeten när jag blev tillfrågad om jag kunde filma under giget var ju enorm. Jag fick en liten genomgång och fick sedan öva lite själv innan jag fick lite fler instruktioner. Vad hade jag gett mig in på?! Men spelningen började och det var bara att köra igång.
Koncentrationen var på topp, hela jag var på helspänn men nervositeten släppte mer och mer. Stefan som sköter den andra kameran och Carl som är den som styr vilken bild som syns pratade hela tiden med mig i hörlurarna och berättade vad jag skulle göra, vem jag skulle filma och hur. Alltså, vilka hjältar! Carl guidade mig lugnt igenom hela föreställningen, berömde mig, gav mig tips och råd för att få till det på bästa sätt. ”Kamera två, börja i helbild och gå långsamt in på Hanna” och så vidare. Och det gick faktiskt väldigt bra! Och det var så himla kul verkligen, hur roligt som helst när man väl kom igång och nervositeten släppte. Men jag tror aldrig en show har gått så fort, tiden bara flög iväg. I första akten så låg solen på och det var väldigt, väldigt varmt men i andra akten blev det lite kyligare så då fick Diggiloo-jackan åka på. Efter showen var jag helt galet trött, hela anspänningen bara släppte och jag somnade nästan på bussen på väg till hotellet…men jag är väldigt glad att jag fick prova på i alla fall!
Tack för bilderna Lina och Cherie!
Även under spelningen i Järvsö behövdes en extra kameraman men den här gången hoppade producent Patrik in och provade. Jag tror han helt enkelt blev lite avundsjuk för att jag hade fått prova på och ville göra det själv också…men även han tyckte att det var roligt. Men det är det som är så roligt med Patrik, han är verkligen överallt och hjälper till med allt.
Jag tycker ändå jag såg lite proffsigare ut va? Lite mer avslappnad?
Men om det är någon som behöver kameramän så finns det alltså numera två extra hos Diggiloo!
